Välkommen till Kumla!

Staden

Om

Välkommen till Kumla!

Som turist i Kumla kan du njuta av vacker natur, ta ett härlig dopp vid någon av våra badplatser och upptäcka våra museum och sevärdheter!

Ta gärna med vandringskängorna så att du kan ta dig ut i våra fina naturreservat. Dom erbjuder ett rikt djur- ocg växtliv samt många intressanta fornlämningar.

Här finns något för alla.

Se & göra

Bad

Djupadalsbadet, Kumla

Djupadalsbadet ligger centralt i Kumla. I området finns en 50-metersbassäng, undervisningsbassäng, plaskdamm samt ett 10 meter högt hopptorn och två vattenrutschbanor. Vattnet i bassängerna är tempererat. Det går också utmärkt att bada i Kumlasjön strax intill.

Här finns tillgång till omklädningsrum, toaletter och bastu samt kiosk och serveringen Sjösidan som även erbjuder spel på en 18-håls bangolfanläggning.
John Norlanders gata 50, Kumla
019-58 86 75
kumlahallen@kumla.se

Museum

Skoindustrimuseet, Kumla

Ett hav av läster. Tidigt myntades uttrycket "I Kumla är alla skomakare, alla utom prästen och länsman, men prästen halvsular". Som mest fanns ett 60-tal skofabriker i Kumla och här tillverkas det fortfarande mycket skor.

I Kumla hittar du Sveriges enda skoindustrimuseum som i utställningar och autentiska miljöer visar skomodet, skons historia och skoindustrins utveckling. Här har du också möjlighet att se hur en sko tillverkas och naturligtvis kan du köpa ett par skor av museets tillverkning.
Sveavägen 19, Kumla
019-58 81 87

Skolmuseet, Lundmarkska skolan i Hardemo, Kumla

Skolan har ett vacker läge på den välbevarade Hardemoåsen nära Hardemo kyrka. Byggnaden är kommunens äldsta skolhus och innehåller dels en skolsal och dels en lärarbostad, som båda är möblerade ungefär som de såg ut strax efter sekelskiftet. Här finns också "skolinriktade" utställningar och ett rum med äldre läromedel. Skolan stängdes 1903 då den nya Kyrkskolan stod klar. Därefter användes Lundmarkska skolan som sockenstuga, slöjdsal och numera som skolmuseum.

Natur

Hälsans stig

"Hälsans stig" är en 9 kilometer lång slinga i Kumlas omväxlande miljö där du bland annat passerar Kumlansjön och Kumla skofabrik.
Tanken är att inspirera till motion för folkhälsans skull. Att promenera är enkelt, kan göras av nästan alla i alla åldrar och är helt gratis. Det är en motionsform som varken är svettig eller jobbig och som ger dig hälsovinster under hela livet. Det är aldrig för sent eller för lite för att få postitiv effekt på ditt välmående. Både för kropp och själ.
019-58 86 77

Naturreservat Björka lertag, söder om Kumla

Historik
Under senare delen av 1800-talet utdikades och torrlades större delen av de våtmarker och sjöar som fanns på Närkeslätten. Syftet var att utöka den odlingsbara åkermarken. För många växter och djur blev denna förlust av livsmiljö förödande och den biologiska mångfalden reducerades. I början av 1900-talet bestod Lertagsområdet av fuktiga slåtter- och betesmarker som senare dränerades och odlades upp.
År 1969 påbörjades lertäkt för tegeltillverkning. Vissa delar av de utbrutna områdena fylldes igen med schaktmassor medans andra lämnades för fri utveckling och började växa igen. Under 1970- och 1980-talen utvecklades ett rikt fågelliv med ett flertal häckande andfåglar och många rastande våtmarksfåglar sågs under vår och höst.

Beskrivning
Naturreservatet Björka består av ett ca 18 hektar stort lertäktsområde omgivet avöppna odlade åkermarker. Vid lertäkten har jordlagret samlats i vallar och bankar som innesluter flera grunda vattensamlingar. Växtligheten på vallarna består av gräs samt i de äldsta delarna av vide, björk, tall, druvfläder och asp. Täkterna har successivt vuxit igen och domineras av bladvass. Ca 3 hektar av området har fyllts ut med schaktmassor. Växtligheten består av gräs, ängsblommor, inslag av trädgårdsväxter som kommit dit med ditforslad jord samt buskar och unga lövträd, bla en grupp unga askar. Det finns inget tillflöde av vatten utan vattenbeståndet bestäms av grundvattennivån och nederbörden. Avrinning styrs via fördämningen i den nordvästra delen.

Djur och växtliv
Fåglar
En lång rad av fåglar häckar i området. Vid de öppna vattenytorna finner man många andartersåsom gräsand, kricka, årta, skedand, dessutom sothöna och rörhöna. Vadare såsomtofssvipa, mindre strandpipare, enkelbeckasin och skogssnäppa finns i de grunda klarvattnen.
Inifrån bladvassarna hörs vattenrall, sävsångare, rörsångare, sävsparv, och vissa år skäggmes. Brun Kärrhök häckar också i vassarna.
I lövdungarna häckar bla grönfink, gulsparv och vissa år rosenfink och i gräs- och buskmarkerna ängspiplärka, gulärla, buskskvätta, gräshoppssångare, hämpling, rapphöna,fasan, och vissa år jorduggla.Under vår och höst rastar vadararter tex grönbena. Då ser man även gäss, tranor och svanar flyga över området.
Under årens lopp har 170 fågelarter observerats i området.

Fiskar
Gäddor vandrar via diken in i Lertaget för att leka varje vår. Småspiggar karaktärsfisk i dammarna.

Groddjur
Fem arter groddjur finns i området. Större vattensalamander har observerats och mindre vattensalamandern är rätt allmän. Dessutom finns padda, åkergroda och vanlig groda.

Insekter
Insektslivet är rikt i både vatten och i övrigt. Bl a har 17 arter av trollslända hittats.

Kräldjur
Skogsödlan är ensam representant för denna grupp i Lertaget.

Däggdjur
Minst 18 arter har påträffats, bl a tre arter näbbmöss och fem arter mårddjur. Bland större däggdjur ses fälthare, räv och råddjur.

Växter
Vegetationen domineras av vanliga växtarter som har vandrat in från omgivande åkerlandskap och dikessystem. Artsammanställningen är variationsrik med ca 120 kärlväxter (vid inventering 1987). Bland vattenväxterna kan nämnas svalting,svärdslilja, bred- och smalkaveldun samt gäddnate. Många s.k. ruderväxter finns, t.ex. vit sötväppling och blomsterlupin. Av träd och buskar finns bl.a. askbestånd, druvfläder, jolster och vildäppelträd.

Fakta om Björka Lertag
Den konstgjorda våtmarken Björka Lertag ligger centralt på Närkesslätten ca 1,5 km SV om Kumla tätort. Arealen är ca 18 hektar. Kommunen avsatte området som sitt första kommunalt bildade naturreservat 1997.
Syftet med reservatsbildningen är att:
-Utveckla en hårt exploaterad del av åkerlandsskapet till en våtmark med långsiktigt ekologiska kvalitéer
-Skapa ett lätttillgängligt tätortsnära utflykts- och exkusionsmål.

Naturreservat Nalavibergs ekäng, väster om Kumla

Området består av tre naturreservat: Oxaryggen i söder, sedan Nalavibergs ekäng och i norr Broby äng. Broby äng är avsatt som reservat av Hallsbergs kommun.

En öppen ängsmark med rik torrängsflora präglar Oxaryggen. Nalavibergs ekäng med sina gamla knotiga ekar har en rik lundflora och gott om olika arter av fåglar,
sällsynta insekter och svampar. I de gamla ekarna bor bland annat läderbaggen, en hotad och ovanlig skalbagge. De tre naturreservaten utgör en viktig del i ett riksintressant drumlinområde.

Drumlinområdet
Naturreservaten tillhör det s.k. drumlinområdet, som omfattar delar av Knista, Edsberg och Hackvad socknar i Lekebergs kommun samt delar av Hardemo och Viby socknar i Kumla respektive Hallsbergs kommun. Området är av riksintresse för såväl naturvård som kulturmiljövård. Landskapet kännetecknas av långsträckta eller ovala höjdryggar av morän, s.k. drumliner, med mellanliggande flacka sänkor. Drumlinerna formades under istiden och bildades vid inlandsisens avsmältning
i lä bakom bergsklackar.

Fornlämningar
Området har en lång historia av mänskligt nyttjande. Fynd av bland annat en stenyxa och en pilspets av flinta tyder på att människor har vistats i området redan under stenåldern, för ca 4000 - 6000 år sedan.

På krönet av drumlinen, i den södra delen av reservatsområdet, ligger två förhistoriska gravfält med sammanlagt minst 70 gravar. De består av låga, runda stensättningar och är troligen från äldre järnåldern, ca 500 f kr - 550 e Kr. I den norra delen av Nalvibergs ekäng ligger länets största gravfält med minst 200 gravar, både högar och runda stensättningar. Fynd från detta gravfält visar att det troligen är från yngre järnåldern, ca 550 e Kr - 1050 e Kr.

Ekskog sedan tusentals år
Ekskog har funnits i området sedan värmetiden för ca 8000 år sedan. Nutidens eklandskap har dock omformats genom människans långvariga och kontinuerliga användande av området.

Torrängsflora
På Oxaryggen finns öppen, betad ängsmark, med en artrik torrängsvegetation. På delar av ängen sker årlig slåtter. Gulmåra, liten blåklocka, backanis, brudbröd och käringtand breder här ut sig som en färgrik matta. Här växer också tjärblomster, backsmultron, fläckfingerört, daggkåpa, gullviva, bergmynta, gråfibbla, rödklint samt sötvedel. I östra och västra delen av Oxaryggen ligger åkrar och i söder ett utbrutet täktområde igenvuxet med blandlövskog.

Ekängens växter och svampar
På marken under de stora ekarna finner man en mängd växter såsom lundgröe, långsvingel, nejlikrot, nästrot, trolldruva, smånunneört, desmeknopp, stinksyska, och strutbräken. På sommaren utgör den ståtliga, ca 1 meter höga, mörkblå hässleklockan en av ängens prydnader.

På ekängen finns också inslag av asp, sötkörsbär, björk, hagtorn och hassel. På ekarna och på marken finns en rik svampflora med oxtungsvamp, ek-, svavel- och blekticka, blek- och eldsopp, brunskinn samt den stinkande liksvampen.

Rikt fågel- och insektsliv
Det finns gott om fåglar i området. De ihåliga ekarna ger bra boplatser åt skogsduva, kattuggla och nötväcka. Här finns även flera olika mesar, trastar, sångare och finkar.

De stora ekarna hyser ett rikt djurliv och där trivs också ett stort antal hotade och ovanliga insekter. Här har påträffats 24 rödlistade skalbaggar, bl.a. läderbagge. Läderbaggen är en skalbagge som är anpassad till att leva i ihåliga ekar som är äldre än 200 år. Den hör till ett rikt djursamhälle som lever i gamla ekar som är murkna inuti. Där kan man hitta ytterligare 20-30 arter av mycket sällsynta smådjur som alla är beroende av att gamla ekar får leva kvar i tillräckligt antal.

Life-projekt Läderbagge
Naturreservatet Nalavibergs ekäng har delfinansierats av EU:s naturvårdsfond, Life-natur. Majoriteten av de projekt som beviljas medel har som syfte att skydda och vårda områden som ingår i det ekologiska nätverket Natura 2000. Sedan Sverige gick med i EU har Naturvårdsverket i samarbete med länsstyrelserna regelbundet ansökt om bidrag från fonden bl a med syfte att skydda värdefulla skogar och myrar.
019-19 38 04
astrid.andersen@t.lst.se

Naturreservat Norra Mossby, östra Hällabrottet öster om Kumla

Norra Mossby ligger i östra delen av tätorten Hällabrottet, utmed länsväg 637.
Reservatet utgörs av ca 2,3 ha torr ängsmark. Berggrunden består av kalksten, vilken har givit upphov till en stäppartad vegetation och artrik flora. Syftet med reservatet är att för forskning och naturupplevelse skydda och vårda ett kalkpåverkat kulturmarksområde med särpräglad vegetation, och flora, vilket också är av betydelse för kulturminnesvården.

Berggrund av kalksten
Norra Mossby ligger på Närkeslättens platta av lagrade bergarter. Berggrunden utgörs inom reservatet av s.k. ortoceratitkalksten, bildad för ca 500 miljoner år sedan. En typ av bläckfiskar, ortoceratiter, förekommer som fossil och har namngett kalkstenen.

Över kalkstenen finns bara några decimeter moränjord. Sådana områden har gärna utnyttjats för kalkstensbrytning. I länet finns nu bara få rester av denna alvarliknande marktyp.

Växlande slutenhet
Alla övergångar finns mellan helt öppen torräng, buskrik sådan samt slutna, lundartade lövdungar. Oxel spelar en framträdande roll i trädskiktet, getapel i buskskiktet. Fältskiktet har stäppartad vegetation med ett stort antal ovanliga växtarter.

Kalken gynnar växtligheten
Kalkstenen har en gynnsam inverkan på växtligheten. Dels får den många växter som finns även på annat underlag att trivas särskilt bra. Sådana kalkgynnade växter är t ex blåsippa och gullviva. Dels finns växter som inte alls förekommer på annat underlag, åtminstone inte i den aktuella landsdelen.

Stäppartad torrängsflora
Kalkberggrunden, det tunna jordlagret, solexponeringen och den tidigare markanvändningen med slåtter och bete har gett förutsättningar för den stäppartade torrängsflora som finns. Arter som växer här är spåtistel, jordtistel, backklöver, fågelstarr och vild morot. Inom något fuktigare partier kan man finna slankstarr.

Fornlämningar
Området präglas också av två gravfält med tillsammans ett 35-tal övertorvade, runda stensättningar. Dessutom finns här andra rösen som är spår av senare tiders markutnyttjande.

Aktiv skötsel
Marken ägs av Ytong AB, men vårdas och förvaltas av Skogsvårdsstyrelsen. Skötseln sker med ledning av en av länsstyrelsen fastställd skötselplan. För att behålla sin öppenhet och därmed förutsättningarna för växterna att trivas sköts området genom buskröjning, bete och längst i norr slåtter. Syftet med Sveriges naturreservat är att bevara biologisk mångfald, vårda och bevara värdefulla naturmiljöer och tillgodose behov av områden för friluftslivet.
019-19 38 04
astrid.andersen@t.lst.se

Naturreservat Viaskogen, södra delen av Kumla tätort

Viaskogens naturreservat ligger i södra delen av Kumla tätort i direkt anslutning till Köpmangatans södra del. Vid reservatgränsen finns parkeringsplatser och informationstavlor.

Det grundläggande syftet med naturreservatet är att bevara ett grönområde i direkt anslutning till tätorten.
Naturreservatet utgör en viktig tillgång för folkhälsan genom möjlighet till en ökad livskvalitet och motion samtidigt som den biologiska mångfalden gynnas.

Fakta
Viaskogen är belägen på en nivå 46-48 meter över havet. Naturreservatet bildades år 2005 och är ca 70 hektar. Kumla kommun är markägare och förvaltare av reservatet. Hopajola stöder projektet.

Skogen är en blandskog som innehåller olika träd i olika åldrar. Det finns många sorters blommor i skogen, både vanliga och ovanliga.
I skogen finns också ett stort antal mossor, lavar och svampar. Fastän skogen är så liten finns här många fåglar, däggdjur och groddjur.

Här ges goda möjligheter till naturupplevelser och motion. Områdets samlingspunkt och entré är handikappanpassade.

Faciliteter:
information
parkering
vindskydd
rastplats med eldstad
toalett
handikapptoalett
fornlämning
reservatgräns
motionsslinga
naturstig
stig
riksväg
lokalgata
järnväg
cykelväg
teckenförklaring

Växtlighet
De olika träden är i huvudsak gran, tall, björk och asp. De äldsta träden är mellan 150-200 år gamla. Området ska ha naturskogskaraktär och därför utvecklas fritt. Allt finns dokumenterat i en skötselplan.
Enstaka barrträd fälls till förmån för grön sköldmossa. Markvegetationen består av låga örter, gräs samt blåbärsris. Det finns fyra orkidéarter i Viaskogen: Jungfru Marie nycklar, skogsnycklar, grönvit nattviol och knärot. I övrigt finns många olika sorters blommor, bl.a. tre arter pyrola: björk- ögon- och klockpyrola.
Både mossor och lavar förekommer talrikt. De flesta är vanliga men det finns ett par mycket sällsynta, däribland grön sköldmossa.
Viaskogen är en bra svampskog. Det finns över 50 arter varav bara några få räknas till matsvamparna. Det är tillåtet att plocka matsvamp i Viaskogen.

Djurliv
I skogen bor grävling, ekorre och hare. Det förekommer periodvis älg, rådjur och räv.
Skogen har ett rikt fågelliv. Flera arter som regelbundet häckar i Viaskogen är sällsynta, som mindre flugsnappare, nötkråka och spillkråka.
Många av våra vanligaste fågelarter som bofink och lövsångare förekommer talrikt i skogen. En karaktärsfågel är morkulla som ofta kan ses spelflyga under vår- och sommarkvällar.

Grodor kan hittas i hela skogen. Grodleken är intensiv under våren.
Kräldjur förekommer sparsamt, den enda säkra representanten är skogsödlan.

Välkomna att besöka Viaskogen.
Viaspåret, Viaskogen, Köpmangatan

Naturreservatet Hult

Nya naturreservat Hult invigt 11 augusti 2007. Reservatet ar beläget vid kyrkans lägergård och S:t Olofs kapell på väg 529 mellan Tomta vägskäl och Östansjö. Trots sin närhet till Hallsberg så är reservatet beläget i Kumla kommun. Reservatet ägs av Svenska kyrkan som också är förvaltaren av detsamma. Hopajola stödjer reservatet. Arealen är på 5,7 ha.
Söder om Kumla, väg 529
019-58 93 00

Vandringsleder i Kvarntorp, Kumla

I Kvarntorpsområdet finns det över 26 km vandringsleder i naturskön miljö:
Söderhavsleden: 2,2 km
Nordsjöleden: 4,2 km
Norrtorpsleden: 3,0 km
Högenleden: 2,7 km
Serpentinleden: 2,5 km
Kalkugnsleden 1,6 km
Hällkistleden: 1,3 km
Huvudleden: 18,0 km
(Vissa leder går in i varandra)

Går man någon av vandringslederna upptäcker man också annat spännande, allt från kulturhistoria till geologi.

Den 150 meter höga Kvarntorpshögen ar ett välkänt riktmärke. Högen skapades då oljehaltig alunskiffer bröts i området med början under andra världskriget och under 25 år framåt. Ur skiffern utvanns stora mängder olja, gas, amoniak, och svavel. På köpet fick man en askhög - vår Kvarntorpshög.
Askhögen samt ett otal dagbrott runt om i området är idag Sveriges största industriminne. Området är ett atraktivt friluftsområde med ett omfattande växt och djurliv. En vackert belägen 1håls golfbana slingrar sig runt de vattenfyllda dagbrotten, där man sommartid kan bada, fiska och utöva vattensport.
Från Kvarntorpshögens topp har man en milsvid utsikt över Närkeslätten. Högen kan bestigas "alpvägen" med bil eller till fots på stig eller me hjälp av 427 stegs trappa byggd 2005. väl uppe kan man ta del av skulpturutställningen "Konst på Hög" eller njuta av utsikten och ta en fika i kaffestugan.

Vintertid finns slalombacke med flera nerfarter och skidlift. Pulkabacke och preparerade finns skidspår på och kring högen.
019-58 81 06
www.kumlaskidforening.se

Parker

Djupadalsparken, Kumla

Djupadasparken ligger på 2 minuters gångavstånd öster om centrum i Kumla. Parken ligger i en ravin och innehåller en liten konstgjord sjö med badmöjligheter, vacker park och strövområde, el-ljusspår, sommarbadanläggning, restaurang/pub, minibangolfbana, pulkabacke, amfiteater, intilliggande vattenpark, och camping. Hela området är handikappvänligt. Parkering i anslutning till bad/restaurang.

Sevärdheter

Kumla Kyrka

Omgivningar
Kumla kyrka är belägen alldeles intill den gamla huvudvägen genom Närke, som också var kungens eriksgata. Strax sydöst om kyrkan, i en liten sänka i sluttningen, ligger det som brukar kallas Franzéns grotta. Här står sedan 1946 en minnesten över psalmdiktaren Frans Michael Franzén som var kyrkoherde i Kumla 1812-1825.
Huset väster om kyrkan, på andra sidan vägen är den gamla Kyrkskolan, byggd 1900. Söder om skolan ligger några tidigare kyrkstallar, och bortom det finns det nuvarande församlingshemmet som togs i bruk 1982.
Söder om kyrkan finns det gamla församlingshemmet som ursprungligen var skola. Det byggdes 1844. Ytterligare söderut ligger prästgården med sin huvudbyggnad från 1909 som nu inrymmer expeditionslokaler och personalrum.
Flygelbyggnaden, uppförd 1967, är bostad för kyrkoherden. Kyrkogården omfattar 17 hektar och utökades senast 1979.

Kormålningen
Kumla kyrka är som en stor trädgård som vi bjuds att gå in i. En livets trädgård, men också en förgård till paradiset. Detta illustreras inte minst av de utförliga paradismålningarna i kyrkans kor, målat av Pär Andersson. På södra sidan föreställer målningen Adam och Eva i paradiset. På norra sidan syns Getsemane trädgård när Jesus blir förrådd av Judas.

Triumfkrucifixet
Är skuret i trä av konstnären Harry W. Svensson och föreställer den uppståndne och segrande Kristus. De fem rosorna påminner om Jesu fem sår. Omkring Jesusfiguren finns tolv stiliserade huvuden som vart och ett symboliserar apostlarna. Vid Jesu fötter ser vi Maria, hans mor, och aposteln Johannes.

Dopfunten
Är gjord av kalksten och utsmyckningarna har utförts av kumlakonstnären Roland Eckerwall. De föreställer olika motiv med anknytning till dopet.

Lidandekrucifixet
Uttrycker dramatiskt hur Jesu död och försoning återupprättar förbindelsen mellan himmel och jord. Bakom krucifixet finns den förmörkade solen med sin hoppingivande corona. Krucifixet är gjort av Birger Boman.

Predikstolens utsmyckning
Är en svävande duva som symboliserar den helige Ande. Konstnär är Birger Boman.

Konsekrationskorsen
På kyrkans väggar är en anknytning till medeltida tradition och symboliserar de tolv apostlarna.

Mariakoret
Kom till 1992 som ett mindre gudstjänstrum i kyrkan. Birger Boman har utfört Mariabilden som visar hur Andes vind berör Maria och hur hon oroar sig för vad som ska hända henne och hennes barn. Samtidigt vänder hon sig mot kyrkans altare och överlämnar sitt liv i Guds omsorg. Listverket är målat av Pär Andersson och föreställer bland annat de sex stenkrukorna vars vatten förvandlades till vin på bröllopet i Kana.

Processionskorset
Är också utfört av Birger Boman och illustrerar hur kärlekens eld, genom Jesu död och uppståndelse, förvandlar korset från lidanderedskap till segertecken.

Kyrksilvret
Kumla kyrkas äldsta föremål är den medeltida patén (d.v.s. fat för nattvardsbrödet) från 1300-talet. Kyrkan har också en kalk från 1697, en vinkanna från 1767 och en oblatask från 1600-talet.

Sakristian
Pryds av en skulptur föreställande Herden som funnit lammet. Den är utförd av stenhuggaren Anton Englund (död 1928) och prydde ursprungligen hans grav på kyrkogården.

Kyrkans textilier
Är alla tillkomna efter branden 1968. Kerstin Persson, Ulla Andersson, Sten Kauppi och Karin Johansson har gjort varsin uppsättning mässhakar, stolor, altarbrunn, kalkkläden m.m. Viveka Nygren har komponerat och utfört en korkåpa i skarvteknik. Kormattan i röllansteknik är vävd av Gunnar och Brita Haking. Bisättningsrummet textila utsmyckning är gjord av Agneta Ljung i gopelinteknik. Väggvävnaden i sakristian är, liksom mattan, komponerad av Kajsa Melanton. Väntrummet är smyckat med en bonad av Birgitta Hagnell Lindén.

Kyrkans orglar
Är alla tillkomna efter branden. Läktarorgeln är byggd av Paul Ott. Den är disponerad med fyrtiofem stämmor i huvudverk, ställverk, ryggpositiv och pedal. Orgeln renoverades av Walter Thur 1994. Han har också tillverkat kororgeln på tretton stämmor. Båda orglarna är dekorerade av Pär Andersson.
S:Kungsvägen 63
019-58 93 00
info@svenskakyrkankumla.se

Militärminnet Officersmässen Sannahed, Kumla

Officersmässen, militärminnet i Sannahed vid gamla vägen,väg 641 mellan Kumla och Hallsberg.
I Sannahed fanns under större delen av 1800-talet två regementen förlagda. Det var dels Närkes regemente, ett fotregemente, och dels Livregementets Husarkår, ett beridet regemente.Mot slutet av 1800-talet förlades ytterligare ett regemente hit för att sammanslås med Närke regemente. Sannahed blev därmed ett av Sveriges största militära övnings- och lägerområden.
Ett tiotal byggnader från militärtiden finns bevarade. Främst den pietetsfullt renoverade Officersmässen. Byggnaden uppfördes på 1830-talet som en enkel timmerbyggnad och har sedan dess genomgått flera om- och tillbyggnader. Huset har under de senaste decennierna renoverats i flera omgångar, senast 1989 då det militärhistoriska museét skapades i byggnadens norra del. Vidare finns här en ståtlig mässal och ett vackert renoverat "kafferum".
Omedelbart söder om Officersmässen finner du Husarofficersstugan, som visar hur en officer i Husarkåren bodde på 1800-talet under övningarna i Sannahed.
Väg 641 från Kumla mot Hallsberg